Naturvård på kristen grund

by with No Comment Uncategorised

Jonas Melin är pastor, församlingsplanterare och en uppskattad bibellärare på Mariannelunds Folkhögskola. Han är även medlem i A Rocha Sverige och har på sin blogg skrivit en bra introduktion till naturvård på kristen grund. Här följer hans text men besök gärna hans blogg där Jonas även publicerat en artikel om hur han blev intresserad av naturvård.

I ett tidigare inlägg har jag berättat om min personliga resa till ett engagemang för naturvård på kristen grund. I den här texten kommer jag att kortfattat visa på den bibliska grunden för att ta hand om skapelsen och miljön. Jag menar att naturvård på kristen grund också är naturvård på Bibelns grund. Jag vill peka på sex bibliska skäl att ta hand om skapelsen och vårda naturen.

1. Guds goda skapelse

Det första skälet handlar om att det är Gud som har skapat jorden och allt den rymmer av växter, djur och människor och när han skapade konstaterade han att allt var ”mycket gott” (1 Mos 1:31). Vi lever i Guds skapelse och allt som är skapat av Gud har ett värde och är värt att vårdas. Den här inställningen till skapelsen löper som en röd tråd genom Bibeln. Vi ser det till exempel i Psaltaren 24:1 ”Jorden är Herrens med allt vad den rymmer, världen med dem som bor i den”, och inte minst i Psalm 104 i Psaltaren, som är en fantastisk lovsång om Gud som skaparen, skapelsens skönhet och det av Gud designade samspelet mellan himlakroppar, naturkrafter, människor, djur och växter. Läs gärna hela psalmen!

 

Även hos Jesus ser vi Guds omsorg om skapelsen när han talar om att Gud har omsorg om både fåglar
och blommor. ”Säljs inte fem sparvar för två kopparmynt? Och inte en enda av dem är glömd inför Gud” (Luk 12:6). ”Se på korparna. de varken sår eller skördar, de har varken förråd eller lada, och ändå föder Gud dem” (Luk 12:24). ”Se på liljorna hur de växer…Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset…” (Luk 12:27-28).

Om Gud bryr sig om det han har skapat bör väl vi också göra det, eller hur? (På bilden ser du en smålom som ruvar)

2. Människans uppdrag

Det andra skälet handlar om det uppdrag som Gud gav till de första människorna. Vi får återigen gå tillbaka till Bibelns första kapitel. Mannen och kvinnan är båda skapade till ”Guds avbild” (1 Mos 1:27) och de får ett mycket specifikt uppdrag: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Råd över havets fiskar, himlens fåglar och alla djur som rör sig på jorden” (1 Mos 1:28). Människornas uppdrag är att vara Gud representanter på jorden och vara goda kungar och präster, som tar hand om skapelsen och brukar den på rätt sätt. Ibland har detta mandat misstolkats som att människan har rätt att överutnyttja och missbruka skapelsen för sina själviska syften, men det är inte det som är tanken här.

Uppdraget upprepas i kapitel 2 när Gud sätter Adam i Edens trädgård och säger åt honom att ”bruka och vårda den” (1 Mos 2:15, B2000, SFB15 översätter ”odla och bevara”). De första människorna fick uppdraget att bruka och vårda den plats där de blivit satta och jag tror att det uppdraget gäller även för oss. Vi kan använda olika bilder för vår roll i skapelsen. Vi kan liknas vid förvaltare, trädgårdsmästare, medskapare, kungar och präster. Alla bilderna säger något viktigt och jag gillar att se mig själv som den gode kungen för talgoxarna, pilfinkarna, blåmesarna och rödhaken som håller revir i vår trädgård.

3. Frälsningen – helande av relationer

Det tredje bibliska skälet att vårda naturen handlar om frälsningen. Låt oss återigen gå tillbaka till urhistorien. När de första människorna gör uppror mot Gud kommer synden in i världen och skapelsen går sönder. Människans relationer går sönder på fyra olika plan. 

  1. Människans relation till Gud går sönder (1 Mos 3:8-10).
  2. Människornas relation till varandra går sönder och det leder till splittring, förtryck och mord (1 Mos 3:12, 16, 4:8).
  3. Människans relation till sig själv går sönder och hon drabbas av skuld, skam och fruktan, vilket leder till psykisk ohälsa (1 Mos 3:7-13).
  4. Människans relation till naturen går sönder och marken blir förbannad på grund av människans synd. Skapelsen drabbas av förgänglighet och lidande (1 Mos 3:17-19). ”Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen”, skriver Paulus (Rom 8:20).
Bibeln berättar om hur Gud sätter igång en räddningsplan för att rädda världen och hela de trasiga relationerna. Och på något sätt är även djuren och naturen inkluderade i planen. Redan i 1 Mos 9 läser vi hur Gud upprättar ett förbund med människan och med ”alla levande varelser som är hos er: fåglar, boskapsdjur och jordens alla vilda djur…” (1 Mos 9:10). Gång på gång upprepas att förbundet gäller ”alla levande varelser, allt liv” (se 1 Mos 9:8-17).
Räddningsplanen kulminerar när Jesus kommer till jorden. ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv” (Joh 3:16). Det är värt att notera att Guds kärlek och räddningsplan gäller hela världen, inte bara människorna. Människan är förvisso i centrum, men hela skapelsen är inkluderad. ”Gå ut i hela världen och predika evangeliet för hela skapelsen”, säger Jesus (Mark 16:15). I Romarbrevet skriver Paulus så här: ”Själva skapelsen väntar och längtar efter att Guds barn ska uppenbaras… även skapelsen ska befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet” (Rom 8:19, 21).
I frälsningen helas de trasiga relationerna. relationen till Gud upprättas och vi får gemenskap med honom. De trasiga relationerna till varandra kan upprättas och relationen till oss själva börjar helas. Inte fullkomligt här på jorden, men verkligt. Även relationen till skapelsen kan börja helas och som Guds barn bör det vara naturligt att förmedla detta helande till skapelsen.

 

4. Framtiden – hoppet om en ny jord

Det fjärde skälet hänger ihop med frälsningen och handlar om framtidshoppet och att Gud ska ge oss ”en ny jord där rättfärdighet bor” (2 Pet 3:13). Vi ser inte bara bakåt på det som Gud har gjort, utan också framåt mot det som kommer att ske. Jesus säger om de ödmjuka att ”de ska ärva jorden” (Matt 5:5) och om Abraham och hans avkomlingar i tron sägs det att de ”fick löftet att ärva världen” (Rom 4:13). Framtidshoppet handlar om att vi ska få leva i en befriad, upprättad och helad skapelse. Det är det som är vårt arv. Rom 8:18-25, som jag nämnt tidigare, är en helt central text när det gäller detta. Paulus skriver att hela skapelsen suckar och våndas, och vi som Guds barn gör det också (Rom 8:22-23). Vi längtar efter den härlighet som ska komma, och det gör skapelsen också (Rom 8:18-19). Vi ska befrias och uppstå och även skapelsen ska befrias (Rom 8:21-23). När Guds rike kommer i sin fullhet kommer hela skapelsen att befrias och upprättas, men redan nu finns Guds rike här mitt ibland oss och vi som Guds folk ska redan nu leva efter Guds rikes lagar och principer. Församlingen ska vara ett tecken på Guds rike och leva ut Guds rikes värderingar i en ond värld. Det betyder bland annat att vi vårdar skapelsen och förmedlar helande både till trasiga människor och till en trasig värld.

Vi bör också påminna oss om att Gud på domens dag kommer att döma dem som har förstört jorden. Skriften säger: ”Folken vredgades, och din vrede har kommit, tiden när de döda ska dömas och du ska löna dina tjänare profeterna och de heliga och de som vördar ditt namn, små och stora, och fördärva dem som fördärvar jorden” Upp 11:18).

5. Kärleken

Det femte skälet att vårda naturen är kärleken till nästan. Budet att älska sin nästa som sig själv ges redan i Mose lag (3 Mos 19:15 och upprepas sedan många gånger i Bibeln. Jesus säger att det är det andra av de två viktigaste buden (Mark 12:28-31) och Paulus skriver att ”alla andra bud sammanfattas i detta ord: Du ska älska din nästa som dig själv” (Rom 13:9). Men vem är då min nästa? I en globaliserad värld tror jag att vi måste inse att min nästa är alla människor som påverkas av mitt sätt att leva och konsumera. Miljöförstöring och klimatförändringar drabbar i första hand de fattiga. När naturen drabbas av gifter, arter försvinner och de ekologiska systemen bryter samman så drabbas även människorna. Att ta hand om och vårda skapelsen och sträva efter att leva hållbart är ett sätt att praktiskt visa kärlek till sin nästa, både den som bor nära och den som bor långt borta.

Men kärleken gäller inte bara min medmänniska. Jag älskar Gud och därför älskar jag också hans skapelse. Att vårda naturen kan också vara ett sätt att uttrycka kärleken till Gud.

6. Tacksamhet och förundran 

Det sjätte bibliska skälet att vårda naturen är lite mer subjektivt än de första fem. Det handlar om en känsla av tacksamhet och förundran. Min gemenskap med Gud handlar inte bara om förnuftet, utan också om mina känslor. På samma sätt motiveras min omsorg om Guds natur inte bara av förnuftsargument, utan också av mina känslor. När jag är ute i naturen fylls jag av förundran över hur hur fantastiskt Gud har skapat och ordnat tillvaron och det väcker tacksamhet och lovsång i mitt hjärta. Jag tror att det var så författaren till Psalm 104 i Psaltaren kände det när han skrev sin lovsång. Även i himlen sjunger man lovsång till Gud för allt han har skapat: ”Värdig är du, vår Herre och Gud, att ta emot lov och ära och makt, för du har skapat allt. Genom din vilja kom det till och blev skapat” (Upp 4:11).

Förundran över skapelsens skönhet och rikedom kan ge motivation till många olika saker. Vi har till exempel ordnat vår trädgård så att vi får en större biologisk mångfald här med fler fåglar, fjärilar och andra insekter. Det kan också handla om att återställa våtmarker så att fåglarna får tillbaka sina rastplatser och häckningsplatser, bruka skogen så att den biologiska mångfalden bevaras eller ordna vandringsvägar för fiskarna i åar och älvar, så att de kan nå sina lekplatser. Behoven är stora och möjligheterna många. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Tacksamhet och förundran kan ge en god motivation till detta.

Fördjupning

För den som vill läsa mer om detta ämne kan jag rekommendera följande:

Jacob Ämterlinds lysande kapitel ”Vikten av en lövsångare – teologi för en skapelse i nöd”, sidorna 176-188 i antologin För en tid som denna – Svenska Alliansmissionen, teologi och ledarskap (utgiven 2021 på Libris förlag).

Francis A. Schaeffers bok Pollution and the Death of Man – The Christian View of Ecology. En mycket bra bok som skrevs redan 1970 och har tryckts i många upplagor sen dess. Fortfarande mycket aktuell och relevant. Själv läste jag den 1982 och tog starka intryck av den.

N.T, Wrights läsvärda artikel ”Jesus is Coming – Plant a Tree” i The Green Bible (sid 72-85). Artikeln fokuserar på Jesus återkomst och framtidshoppet som motivation för omsorg om skapelsen.

Här finns första delen i den här serien: Naturvård på kristen grund, del 1 – en personlig resa

Foto: Alexa, Pixabay

A Rocha Sverige satsar på igelkottar

by with No Comment Uncategorised

Ett djur med lång historia
Igelkotten är ett av världens äldsta däggdjur, troligen så mycket som 30 miljoner år. En orsak till att igelkottarna klarat sig så länge, är att de är bra på att anpassa sig. När deras naturliga boplatser försvinner eller hotas, hittar de nya. De har till exempel börjat flytta in till städerna när landskapet förändras genom odling och monokultur. Här finns det grönområden och parker, färre rovdjur och gott om mat.
Men nu är igelkotten hotad på grund av krympande livsmiljöer, trafik och miljögifter. Igelkotten är fridlyst sedan 1972, den rödlistades 2020 och minskar stadigt i antal. Bara senaste decenniet har den minskat med över 40%.

Även om igelkotten flyttat in i tätorterna och anpassat sig i miljön, så minskar förutsättningarna för gynnsamma livsmiljöer även här. Ökad trafik, tätare bebyggelse, inhägnade områden och trädgårdar är bidragande orsaker. Moderna trädgårdstrender med strikta och notoriskt städade trädgårdar missgynnar också igelkotten. Den behöver en rik
mångfald av småkryp och insekter som är dess basföda.

A Rocha Sverige lanserar nytt igelkottsprojekt

Under 2026 kommer A Rocha Sverige att göra en insats för att förbättra igelkottens livsmiljö i Malmö.
Projektet startar under våren och har både en kunskapshöjande del och praktiska aktiviteter. Projektet inleds med en föreläsning av Marie Dacke, professor vid Lunds universitet, som engagerat sig i igelkottens situation. Hon har bland annat skrivit två böcker om igelkotten. Vi kommer också att ha workshops där vi bygger igelkotthus som sedan ska placeras ut.
Här går vi också igenom praktiska insatser som man kan göra i sin egen trädgård eller närmiljö, för att gynna igelkotten.
Du som är intresserad eller vill delta håll utkik!

Mer information och aktuella datum för aktiviteter kommer att publiceras på hemsidan och Facebook.

Project d (1 av 1)

Fågelskådartävling 2026!

by with No Comment Uncategorised

Fågelskådartävling 2026

– Varmt välkomna till årets fågeltävlingsgemenskap 2026!

Datum: 1 januari – 31 december 2026
Arrangör: A Rocha Östra Göinge

Tävlingen går ut på att från sin tomt räkna hur många olika fågelarter man ser eller hör.
Den/de som observerat flest fågelarter under årets lopp vinner.

Vilka arter får räknas?

För att en observation ska vara godkänd är grundprincipen att du ska vara inom din tomtgräns. Om du är utanför din tomt men ser en fågel på din tomt så räknas detta som en godkänd observation. Men om du ser en fågel utanför din tomtgräns måste du befinna dig inom din tomtgräns för att arten ska få räknas. Man ska också vara säker på vilken art det är. Är du osäker, försök ta bild eller fråga oss eller någon i din närhet. När du registrerar, glöm inte att skriva datum och såklart vilken fågelart du observerat i exceldokumentet som skickas ut den 26 januari.

Registrera häckande arter (valfritt)

Registrera häckande fåglar på din tomt. I registret kan du fylla i rutan med gul färg om du observerat ett fågelbo med den arten på din tomt eller från din tomt.

Varför fågeltävling? 

Vi kallar det en tävling men egentligen är det mycket mer än så. I Matteusevangeliet kapitel 6 vers 26 uppmanar Jesus sina efterföljare att se på himlens fåglar. Allt Gud skapar är Guds fingeravtryck, skapelsen undervisar oss om vem Gud är. Med denna tävling hoppas vi inte bara komma närmare våra bevingade vänner utan också alltings skapare och ursprung. Att stanna upp och begrunda kan hjälpa oss att fascineras. Fascination inbjuder oss till tacksamhet och kan få oss att lyfta blicken från oss själva till alltings skapare och upprätthållare. Vi hoppas och ber att Han som är alltings ursprung och framtid rör vid våra hjärtan på det sätt han vill under detta år.

Anmälan: deltagandet är kostnadsfritt och anmälan görs till Mattias Söderberg ([email protected]) senast den 25 januari 2026. Det är helt ok att anmäla sig som hushåll eller individ. Vid anmälan kommer information om hur du registrerar dina observationer i vårt digitala formulär. Länk till denna skickas ut till alla anmälda.

Varma hälsningar,
Mattias Söderberg & Anton Flood

Tankar om kompostering, klimat och miljö

by with No Comment Biologisk mångfaldHållbarhet

Kompostering är ett sätt att omvandla organiskt material som mat- och trädgårdsavfall till näringsrik jord genom nedbrytning med hjälp av naturens mikroorganismer. För en lyckad kompostering krävs en balans av syre, vatten, kväverikt (grönt) och kolrikt (brunt) material.

Egentligen den process som konstant pågår i naturens kretslopp. Skillnaden är att vid kompostering är det ett kontrollerat förlopp. Det finns i huvudsak tre metoder att omvandla trädgårdsavfall och matavfall till näringsrik mull. Som bidrar till att bevara odlingar eller trädgårdar vitala och friska. Kallkompost, Varmkompost och Bokhasi (som egentligen snarare är en fermenteringsprocess).

Det pågår en diskussion om Co2 utsläpp och komposters påverkan på klimatet och enkelt kan man säga att ju snabbare process i nedbrytningen desto mer utsläpp. Eftersom det utvecklas värme i nedbrytningsprocessen frigörs metangas, som är en potent så kallad växthusgas. Samtidigt pågår det naturligt en ständig nedbrytningsprocess i naturen där Koldioxid ingår i kretsloppet.

Så därför är tålamod och långsiktighet att föredra om man vill kompostera klimatsmart. Studier och mätningar visar att komposten avger mindre metan om processen inte accelereras med värme. 

Om man vill ha så låga utsläpp av växthusgaser som möjligt tyder studier som SLU gjort på att man bör blanda komposten sällan, eller inte alls, liksom att man inte bör mata sin kompost alltför mycket, så att dess temperatur stiger. Det är en fördel om temperaturen förblir låg. Utsläppen av metan skulle också bli ännu lägre om komposterna matades med torrare material. Mikroorganismer och maskar gör jobbet oavsett tid. Att planera sin kompost i en ettårs cykel är ett bra riktmärke. 

 Kallkomposten 

(även kallad trädgårdskompost) är att föredra om man vill minimera klimatpåverkan. Om man bygger komposten uteslutande med trädgårdsavfall och låter processen ta tid, får man en fin mull till jordförbättring. Näringshalten speciellt kvävet blir dock inte så hög. Detta kan kompenseras med naturgödsel vid utspridning.

Varmkomposten

Är en betydligt snabbare process, vid rätt förutsättningar kan färdig mull produceras på sex till åtta veckor. Näringsinnehållet är högre, eftersom den matas med mer kväverikt material för att fungera, ofta köksavfall. Temperaturen i processen ligger över 60° och avger därmed mer växthusgaser. Fördel är att köksavfallet kan användas och återvinnas till näring i trädgården. Processen sker i en sluten isolerad behållare som förlänger säsongen för den aktiva komposten, den också skyddar från skadedjur eftersom den är innesluten.

Bokashi

Är ett annat sätt att ta hand om matavfall från köket. Det är en fermenteringsmetod där man med hjälp av mikroorganismer (EM bakterier) bryter ner organiskt material till jordförbättring som sedan blandas med vanlig jord för odling. Processen sker i en syrefri miljö, matavfallet går att förvara i en lufttät hink inomhus. I hinken blandas avfall med bokashiströ eller kli som aktiverar processen och förhindrar förruttnelse. Det processade avfallet blandas sedan med jord. Det finns studier som visar att klimatpåverkan kan vara mindre från bokashikompost än från varmkompost. Forskare i kretsloppsteknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet, har beräknat att varmkomposten ger ifrån sig tre kilo koldioxidekvivalenter per person och år medan bokashi bara släpper ifrån sig 86 gram under själva komposteringsprocessen. 

Slutsats

Om man vill hålla på med kompostering och tänka klimatsmart torde slutsatsen bli att undvika varmkompost. Genom att blanda ”trött” jord med Bokashi och blanda in det i mullen från trädgårdskomposten blir resultatet mer klimatvänligt. Samtidigt som jorden blir fruktbar och hjälper till att alstra en frodig växtlighet.

Miljöpåverkan

Ett kretslopp i den egna trädgården eller odlingen där matrester och trädgårdsavfall ingår är gynnsamt för miljön på flera sätt.

Att producera egen jordförbättring ersätter behovet av plantjord och jordförbättringsprodukter. Som genererar fossila utsläpp genom transporter och som ofta bidrar till torvbrytning, vilket ökar utsläppen av skadliga ämnen för både miljö och klimat. 

Mineralgödsel så kallad konstgödsel är också en produkt som bör undvikas. Tillverkningen av dessa är mycket energikrävande och genererar stora utsläpp. Utvinningen kommer från geologiska källor. Vilket innebär att mineraler tillförs som inte ingår i det korta cirkulära kretsloppet och bidrar därför till övergödning. Konstgödsel innehåller heller inte något organiskt material, vilket lakar ur jorden och gör den mindre bördig på sikt. Mikrolivet i jorden och förmågan att binda näring försämras om inte tillförsel av mullämnen ingår i odlingscykeln.

Sammanfattning

Om intresse finns för att odla egen mat och eller skapa en blommande trädgård med biologisk mångfald? Och samtidigt värna klimat och miljö. Då pekar aktuell forskning på fördelarna med cirkulär odling i ett hållbart kretslopp. Att undvika genvägar för snabba resultat kortsiktigt är en viktig faktor. Konstgödning och högeffektiv kompostering ger snabba resultat, men är inte så gynnsamma på längre sikt. Det utarmar ekosystemen och den biologiska mångfalden. 

Ett friskt och artrikt ekosystem är beroende av en jord med en levande mikromiljö. Näringskedjan har som utgångspunkt de minsta organismerna i vår natur. 

Det ska sägas att tankar som jag försökt ventilera i den här artikeln. Det här är en reflektion gjord av mig som lekman, en översikt genom ett axplock av publicerade artiklar och faktatexter. Till viss del också beprövad erfarenhet i åratal av försök att få till hållbar odling. 

Jag vill också framhålla att det finns ytterligare metoder för cirkulär hållbarhet i odling, till exempel täckodling. Ett ämne för en egen artikel. 

Sen är ju frågan. Hur gör man då när man komposterar? Kanske något som kan skrivas om i kommande artiklar.

Håkan Hultgren

Medlem och styrelseledamot i Arocha Sverige

Helig mark – heligt liv. En kristen miljökonferens

by with No Comment Aktiviteter & programBiologisk mångfaldHållbarhetTeologi

Vad händer när vi ser på skapelsen som helig? Hur formas våra liv av en sådan blick? Välkommen till en helg med fin gemenskap, fågelskådning, bön och lovsång, goda samtal, delade vittnesbörd, intressanta seminarier och workshops.

A Rocha Sverige, God jord, Grön kyrka och Studieförbundet Bilda bjuder tillsammans för första gången in till en gemensam sammankomst den 20-22 mars 2026. Helig mark – heligt liv är temat för helgen och riktar sig till vuxna och barn från hela landet som vill att tron på Jesus ska få genomsyra sättet att leva, tänka och ta ansvar för skapelsen.

Programmet för helgen:

Det bjuds på andakter, seminarier och aktiviteter med fokus på ekoteologi, aktivt hopp, naturvård, församlingens roll i de globala kriserna och det personliga engagemanget. Under helgen får vi höra bidrag från Andreas Nordlander, Henric Götefelt och från dig som deltar i samtal, möten och aktiviteter. Gudstjänsterna firas tillsammans med Equmeniakyrkan Fiskebäck.

Bra att veta:

Du behöver ordna eget boende under helgen. I deltagaravgiften ingår lunch och middag. Frukost och övriga måltider står du för själv. Maten är vegetarisk. Vi kommer vara ute så packa kläder för både inomhus- och utomhusaktivitet.

Läs mer och anmäl dig: www.bilda.nu/helig-mark

Datum: 20–22 mars, 2026

Tid: fredag 18.00–söndag 13.30

Plats: Equmeniakyrkan Fiskebäck

Pris: 450:- (inkluderar luncher och middagar)

Sista anmälningsdag: 1 mars 2026

559685288_10231234134825314_1316539427806158003_n

Rapport från skådarhelgen i Falsterbo

by with No Comment Aktiviteter & programBiologisk mångfald
En fin och mycket speciell fågelhelg med A Rocha Sverige är över! Vi blev 8 skådare som möttes i Falsterbo på fredag morgon och vi bjöds på en vacker solig dag, men trots fint väder ett måttligt sträck av fåglar. Hyfsade mängder småfåglar och ringduvor sträckte söderut och överraskande många större hackspettar var i rörelse och även en mindre hackspett vände längst ute på Nabben. Men rovfåglarna var oväntat fåtaliga; vi såg 25 sparvhökar, 15 röda glador, 3 ormvråkar, 2 havsörnar, en brun kärrhök och några tornfalkar.
Det kanske mest speciella med helgen var att lördagen bjöd på så dåligt väder – stormvindar och regn – så att vi nästan helt gav upp fågelskådning. Istället hade vi en härlig bönestund i kapellet på EFS sommargård Höllviksstrand och fick mycket tid för värdefulla goda samtal, bl.a. samtidigt som vi firade Kanelbullens dag! På lördag kväll bjöds vi alla på mat & go gemenskap hemma hos Arne och Elisabet Mörnerud i Oxie, Malmö.
På söndagen satsade tre av oss på några tidiga morgontimmar med skådning på Nabben. Vi belönades med bl.a. två kustlabbar och en havssula, innan vi åkte till Malmö för gudstjänst kl 11 i Hyllie Park Kyrkan. Det var en gudstjänst i skördens, skapelsens och A Rochas tecken, inramat av nattvard, bön & lovsång. Peter Harris predikade i dialog med mig och Arne & jag presenterade kortfattat A Rocha.
Tacksamma skildes vi åt efter gudstjänsten för färd hemåt mot våra olika hemorter; Ljungskile, Mariestad, Linköping och Karlstad. Och våra vänner från Storbritannien, Peter (Bath, England) och hans son Jeremy (Fife, Skottland) stannar ett par dagar innan de reser hemåt på tisdag.
Räkna med att det kommer inbjudas till fler skådarhelger med A Rocha Sverige!
/Magnus Köpman, Ordförande i A Rocha Sverige.
DSCN2096

Kläckningstider hos sandödlorna

by with No Comment Uncategorised

Nu i augusti börjar årets sandödleungar att krypa fram ur sanden. Under sommaren har äggen legat nedgrävda men nu är det dags att möta världen utanför! För att kunna följa hur det går för ödlorna och om våra åtgärder har effekt så inventerar vi och letar ungar. Utanför Skillingaryd har vi åtta olika punkter inom ett ganska begränsat område där vi gör åtgärder och följer utvecklingen. Glädjande nog kunde vi vid besöken den här veckan konstatera att vi såg ungar vid sex av åtta punkter. Otroligt roligt! Dessutom hittade vi både en vuxen och en nykläckt ödla vid en av de nya sandhögar som vi la upp i vintras just för att skapa fler äggläggningsplatser. Kanske är det en indikation på att just den platsen har använts redan första säsongen.

Vid besöket noterade vi dessutom både skogsödla, kopparödla, snok och huggorm. En ganska stor andel av Sveriges reptiler på en och samma plats.

I höst kommer arbetet med att bevara dessa miljöer att fortsätta med röjning och underhåll för att hindra igenväxning och förhoppningsvis utöka arealen som ödlorna kan använda.

Även i Karlstad fortsätter arbetet med att röja i sandödlornas område. Här finns möjlighet för dig som bor i närheten att vara med. Se mer info under ”Program”.

19072025-4F5A6147

Rapport från årets sommarläger

by with One Comment Aktiviteter & program

A Rocha Sveriges sommarläger 2025 på Bohus-Björkö genomfördes nyligen och blev fantastiskt lyckat! Anledningen till att vi hade lägret på just Bohus-Björkö är att Kristoffer Lager, medlem i AR Sverige och boende på ön, kontaktade oss och föreslog att förlägga lägret på hans hemmaplan! Kristoffer och hans fru Sara fungerade som excellenta värdar för sommarlägret! Vi var 15 personer som deltog hela lägret och ytterligare några personer gästade oss under delar av helgen. Vädret bjöd på blå himmel, sol och högsommarvärme och vi njöt av flera dopp i havet med behagligt ljummet vatten.

Den centrala platsen för lägret var Equmeniakyrkan på Bohus-Björkö, där Sara och Kristoffer är medlemmar, och församlingens vandrarhem Skutan som är en del av kyrkbyggnaden. Därifrån gick vi på flera vandringar, bl.a. för fågelskådning lördag morgon och en pilgrimsstig med Frälsarkransens pärlor på söndag morgon. Våra vandringar ledde oss till olika delar av ön, framför allt på den östra delen av ön som mestadels består av skog, ängar och klippor. På lördagen mötte vi den lokala biologen Linnea Jägrud, som hade mycket att berätta, både om Björkös kollektiv med grisar, får och höns, och om en viktig del av hennes jobb för Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund, nämligen att återintroducera den utrotade fisken stör i svenska vatten! Sedan våren 2024 har Linnea och hennes kollegor släppt ut 240 unga störar i Göta älv och Nordre älv, som mynnar i havet nära Björkö. Många av dessa störar har märkts med sändare som ger information om överlevnad och rörelser i deras nygamla vatten. Vi lyssnade med stor fascination och lärde oss massor!

Under helgen har vi fått förmånen att möta gutefår, linderödssvin och höns av rasen skånsk blommehöna. Dessutom fick några av oss den exklusiva upplevelsen att – klädda med täckande helkroppsdräkt – följa med Sara Lager till en av hennes bikupor. Tillsammans försökte vi där hitta en relativt nykläckt drottning i ett av bi-samhällena, men detta lyckades icke och Sara menade att det beror på att drottningen är så ung att hon ännu är så lik sina systrar, att det är svårt att skilja ut henne från de tusentals arbetsbina. Men det löser sig framöver när hon blivit lite äldre och mer drottning-lik!

Utöver många fina naturupplevelser har vi förstås tagit tid för bön, lovsång och samtal. På lördag kväll firade vi Herrens måltid tillsammans under ledning av Claes Lager, pappa till Kristoffer, även han boende på ön. Möten med Jesus Kristus själv, fördjupad gemenskap och inspiration är något vi alla tar med oss till våra hem i Karlstad, Malmö, Örebro och Björkö! Söndagens gudstjänst tillsammans med Equmeniakyrkan och Svenska Kyrkan på Björkö förstärkte detta och efter avslutande lunch tackade vi Gud och varandra för ett lyckat sommarläger, det fjärde i ordningen med A Rocha Sverige!
/Magnus Köpman
Lägerdeltagare och ordförande i A Rocha Sverige

Besök A Rocha Frankrike i sommar

by with No Comment Uncategorised

I sommar erbjuder A Rocha Frankrike två olika möjligheter för besök. En fantastisk möjlighet för den som vill se hur ett etablerat A Rocha arbete kan se ut, dessutom i fantastisk natur.

1. ”Terre & Foi” Week at Les Courmettes (6–12 July 2025)
Theme: Living Hope in a Wounded World
Location: Domaine des Courmettes, near Nice, Southern France
Main speaker: Dave Bookless, Director of Theology at A Rocha International

This bilingual (French-English) residential week offers a unique opportunity to explore the links between Christian faith and ecological commitment. Participants will enjoy a rich program of theological teaching, prayer, worship, time in nature, and practical workshops. It is ideal for those wanting to reflect, be refreshed, and engage more deeply in the mission of caring for creation.

More information and registration:
https://www.courmettes.com/en/sejour-terre-et-foi-2025  

2. A Rocha Week in Brittany (Sunday August 24 to Friday August 29, 2025)
Location: Milin Kerhé Camp-site, Pabu, Britanny, France

Come and spend a week alone, as a couple or as a family, observing, identifying and caring for the local flora and fauna. This week is for all ages, to learn how to live more sustainably while honoring God and caring for His creation. You’ll also enjoy the warm, multicultural community at this eco-friendly campsite set amidst nature in the beautiful Trieux valley. This stay will be bilingual: French and English.More information:
https://france.arocha.org/a-rocha-week-in-bretagne/

karlstad1

Sandödlans dag i Karlstad

by with No Comment Aktiviteter & programBiologisk mångfaldSandödla

Lördagen den 26 april var vi sex personer som deltog i premiären för Sandödlans Dag i Karlstad! Vårsolen sken från en blå himmel och luften var skön i det vindskyddade gamla grustaget på Sörmon. I samarbete med Karlstads kommun har A Rocha Sverige fått i uppdrag att röja ungtallar på några sandkullar för att bevara öppna sandytor som gynnar områdets sandödlor. Och röjde gjorde vi minsann! Med handkraft, grensaxar och sågar tog vi oss an utmaningen och gjorde jobbet på två av sandkullarna. Några spridda tallar sparades för att marken ska ha en täckning av tall på ungefär 5%. Vi hoppades även få se någon sandödla, men trots att vi använde en god stund till att söka efter ödlor, så kunde vi inte hitta någon säker sandödla. Två personer gjorde var sin kort observation av en ödla och det är högst sannolikt att det var sandödlor, men skogsödla kunde inte uteslutas.

Förutom arbetet för sandödlan fick vi god tid för gemenskap och värdefulla samtal. Fika hade sin givna plats också och vår dag inramades med bön och tacksamhet!